Livsnekad
Köttets och sinnets biografi



1. Bered mig den väg

Rädslan för andras kontakt sipprar igenom
Vardagen gör sig påmind med sitt mörker
Konstant känna blickar och hörandes röster
Denna stad frodas ännu på sina rykten

Dess atmosfär bränner genom mina såriga ögon
Allt ljus som försöker tränga genom åtskiljs av en hinna
Mycket likt vita sårhinnor som döljer spår av mitt förflutna
Ta mig hem, snälla, bara ta mig ifrån allt det här

Förtappade hem för de själlösa och ryggradslösa
Innanför dessa väggar finner jag ro och trygghet
Låt dom aldrig finna mig, låt aldrig dagsljuset nå mig

Låt mig istället få vara den enstöring jag är
Leva utanför era cirklar av lögner och svek
Låt mig få dö ensam, lämnandes frågor osvarade
Mata era otörstliga strupar med vad ni längtat efter...

Ni tog mitt jävla liv...

Ge mig då det enda jag egentligen kunnat få
Det jag i mitt omedvetna har drömt om i flera år
Trä dessa rep runt mina lemmar o dra åt hårt
Låt mig få dyka ner i dess svalkande grav

Sänk mig djupare ner i denna becksvarta brunn
Slipade väggar andas lugnt mot naken, blek hud
Bered mig den väg mitt inre har valt mig att vandra
Bered mig den väg dit ingen människa kan andas

===========================

Englisch translation: Prepare Me that Road

Fear for others contact seeps through
The weekday is reminded by its darkness
Constantly feeling gazes and hearing voices
This city still flourish on its rumours

Its atmosphere burns through my sore eyes
All light that tries to pierce through is parted by a layer
Very much like white woundlayers that cover traces of my past
Take me home, please, just take me away from all of this

Lost homes for the soulless and the spineless
Inside these walls I find calm and security
Let them never find me, let daylight never reach me

Let me instead be the loner that I am
Live outside your circles of lies and deceit
Let me die alone, leaving questions unanswered
Feed your unquenchable throats with what you have longed for...

You took my fucking life...

Then give me the only thing that I could really have
That of which I have dreamed of in my unconsciousness
Put these ropes around my limbs and pull hard
Let me dive down into its refreshing grave


2. Jag är levande död

Utlämnad, blottad i en vinande regnstorm
Skallrandet av ben ekar i denna mörka gränd
Bitandes genom tunga, kött och vävnad
Åter igen ett fall av vilselett förtroende
Ändå ständigt bärandes dessa stenar

Kristallnätter får tynande hud att spricka
Inne i denna människoformade kokong
Vilar ett sen länge dött och förtvinat hopp

Gestalter av drönare passerar mellan väggar
Brännandes avtryck som infekterar kropp och själ
Rörd vid sen barnsben, brännmärkt för livet
Älskad för att senare aldrig kunna älska sig själv, sig själv

Vigt en livstid till att blidka andras förväntningar
Med bindel för igensydda och blodlevrade ögon
Brutna löften likt brutna naglar likt bruten axel
Av åren bärandes detta kors av sten och svek

Låt dess börda begrava mig levande
Jag är levande död sen jag kunde se
Jag är levande död

=============================

English translation: I am Undead

Left out, exposed in a harsh rainstorm
The rattling of bones echoes in this dark ally
Biting through tongue, meat and tissue
Yet again a case of mislead confidence
Still constantly carrying these stones

Crystalnights makes fading skin crack
Inside this humanshaped cocoon
Rests a long since dead and decaying hope

Figures of drones passing between walls
Burning prints that infects body and soul
Touched as a child, branded for life
Loved to then later on never be able to love himself, himself

Dedicate a lifetime to appease others expectations
With a blindfold over sewed and bloodclotted eyes
Broken promises like broken nails like broken shoulder
After years of carrying this cross of stone and treachery

Let its burden bury me alive
I am undead since I could see
I am undead


3. En fägrad kärlek; en vissnad begivenhet

Jag färdas längs ängar av fager lust
Trevandes, längtandes efter dig
I form av text tog det sitt slut
Ditt ansikte förvreds framför mig

Genom ridåer av regn jag störtar
I hopp om att finna en väg
Svart och kall asfalt under mina nakna fötter
Ledandes mig djupare in i ondo

I horisonten öppnar sig himlens askgråa valv
Stratus och nimbostratus i obehaglig symmetri
Apati och likgiltighet tar sin rättmätiga plats
Där en gång kärleken och hoppet fanns

Jag har aldrig älskat såhär starkt
Jag har aldrig hatat såhär starkt, såhär starkt

Du skall aldrig lova din andra hälft något
För människan är sårbar och förbrukbar
Än i dag lever jag mitt liv i skuggan
Av olust till den outhärdliga ovissheten inför framtiden

Skrikandes mitt namn, mina minnen

==============================

English translation: A Blooming Love, a Withered Inclination

I travel along fields of fair lust
Rambling, longing for you
In the shape of text it was ended
Your face disfigured in front of me

Through curtains of rain I plunge
With hope of finding a way
Black and cold asphalt under my naked feet
Leading me deeper into evil

In the horizon the skies ashengrey vault is opened
Stratus and nimbostratus in unpleasant symmetry
Apathy and indifference takes it rightful place
Where once love and hope existed

I have never loved this strong
I hate never hated this strong, this strong

You shall never promise your other half anything
Because man is vulnerable and expandable
Still today I live my life in the shadow
Of discomfort to the unbearable uncertainty of the future

Screaming my name, my memories

Lyrics in plain text format



Main Page Bands Page Links Statistics Trading list Forum Email Zenial